Familjen Kinnunen-Enström

I Sverige finns ca 6 miljoner äggproducerande värphönor, som var och en är värper drygt 350 ägg under sitt enda levnadsår. Efter 1,5 års ålder sjunker nämligen produktionsförmågan några procent, och hönan anses vara oduglig och slaktas därför. Köttet säljs till europa där det ingår i färdigrätter, eller säljs till djurfoderproducenter.

I Sverige hålls höns i fyra olika produktionssätt:

Burhönsen finns kvar än i svensk äggproduktion, trots 80- och 90talets debatt och löften om att de skulle förbjudas. Det finns helt enkelt ett starkt motstånd bland äggproducenterna att förbjuda burarna, och 40% av våra svenska industrihöns sitter i bur. I Sverige har vi inredda burar, vilket innebär att hönsen har tillgång till sittpinne, sandbad och rede i buren. Denna typ av burar har funnits i Sverige sedan 1997, innan dess hade hönsen betydligt tråkigare burar utan inredning. Det är max 16 hönor per bur, och varje höna har en yta motsvarande ca ett A4. På grund av det begränsade utrymmet kan hönorna inte kan flyga, och de har begränsade möjligheter att utföra andra naturliga beteenden.

Frigående höns inomhus är en vanlig produktionsmetod i Sverige – 60% av våra ca 6 miljoner värphöns hålls i något frigående system. Hönsen har en stor golvyta att röra sig över, och kan antingen hållas i envåningssystem eller flervåningssystem. Flervåningssystemen har flera hyllor (etager) och hönorna kan alltså välja på vilken höjd över golvet de vill befinna sig vid olika tillfällen. Hönorna rör sig ofta i hela systemet, men söker sig instinktivt högt upp när det är dags för nattvilan. Man får maximalt ha 9 höns per kvadratmeter golvyta, men eftersom hönorna kan sprida ut sig i höjdled i flervåningssystemen kan man ha fler hönor per kvadratmeter golvyta än i envåningssystemen. Ofta hålls hönorna i grupper om tusentals individer. I en naturlig flock är det sällan fler än 20-30 individer. Att hönorna hålls i så stora grupper medför att hönorna stressas, och onormala beteenden som fjäderplockning och hackning uppstår. Hönorna har tillgång till sittpinne, sandbad och rede.

Frigående höns utomhus är likadant som frigående inomhus, med den skillnaden att hönsen kan gå ut i stora inhägnade rastgårdar med tak och får därmed frisk luft och tillgång till solljus.

Ekologiska ägg eller Kravägg är det produktionssystem som är bäst ur djurskyddssynpunkt – men endast 6% av svensk äggproduktion är ekologisk. Max 7 höns får hållas per kvadratmeter, hönsen får ekologiskt foder samt rotfrukter eller annat grovfoder. Hönorna ska kunna gå ute och krafsa, sandbada och picka mask och gräs – rastgårdarna utomhus måste alltså vara gräsbevuxna eller ha annan vegetation. Hönsen får röra sig fritt inomhus i dagsljus, ska ha en pinne att sitta på och ett rede att lägga äggen i.

Så långt allt väl. Dock skall man vara medveten om att stora mängder ägg (år 2007 importerades 46,8 tusen ton ägg) även importeras från Finland, Tyskland och Danmark, där produktionsvillkoren för hönorna är långt ifrån så ”bra” som de svenska. I Europa är inredda burar inte standard, däremot planerar man att införa det senast år 2012.

Eftersom våra egna höns inte har börjat värpa ännu åkte vi till ett hönseri och köpte 10 höns som skulle gå till slakt (eftersom de började bli året gamla), här är bilder på hur de såg ut:


Så ser alltså helt vanliga värphönor ut kort innan de slaktas.
De kunde knappt gå, inte alls flyga, tappat fjäderdräkten, dålig syn, kunde inte picka i marken och såg inte en stor skål med mat på golvet... Snälla nästa gång du köper ägg,  köp kravmärkt eller ekologiskt!!

Jag vet inte vad ni andra tycker, men personligen önskar jag att vi kunde hålla höns under bättre förhållande så de inte utvecklar stressproblem som fjäderplockning och hackning. När det gäller värphönsen så är det faktiskt konsumenten som har hela makten – ställer vi större krav och köper bara ekologiska ägg kommer äggproducenterna tvingas att ställa om sin produktion.

Så kanske är det dags att vi alla ställer oss frågan; varifrån kommer Ditt frukostägg?

Källor:  Svenska Ägg AB, KRAV, Djurens Rätt, Kristinehamnsposten, sjumilakliv.se